skärgårdens

Vid inavel sker en dubblering av hamstrarnas gemensamma gener. Vid exempelvis en dotter-far parning dubbleras faderas gener i avkomman. Detta gör att många reccesiva anlag som inte skulle ha hittat sin partner i en obesläktad hamster, kommer till ytan och visas hos avkomman. Detta gäller såväl bra som dåliga gener.

Därför är okontrollerad inavel mycket farligt att hålla på med. Med okontrollerad menar jag att du inte har kontroll över alla avkommor efter en inavelskombination.
Exempel: Du får en kull efter två nära släktingar och säljer nästan alla ungar, du har då bara koll på hur de du behåller utvecklar sig. De som du har sålt har du ingen kontroll över, men de kan endå få en massa olika defekter. Dessa bebisar kan fortsätta sprida sina skadliga gener. 

Hamstrar som får defekter ska tas ur avel, ingen diskussion om det. På sektionsmötet den andra april, beslöt vi även att ta bort föräldradjuren till en defekt hamster ur avel, eftersom det då är konstaterat att de bär på den skadliga genen. Syskonen som inte har någon defekt får du dock fortsätta avla på (se förklaring längre ner).

Vid inavel ser du vad för gener dina hamstrar bär på (skadliga och bra) samt VILKA av dina djur som bär på "defektgener". Alla behöver ju inte göra det. Vid en parning där båda föräldradjuren är utan defekter men lämnar en unge med defekt, bär (teoretiskt sätt) 50 % av syskonen på genen för defekten och 50 % gör det inte. Det gäller allt så att lista ut vilka som inte gör det, och fortsätta och avla på dessa.

Där är en kontrollerad inavel är ett mycket bra sätt, egentligen det enda, för att kunna avla bort de generna som lämnar defekter hos den linjen (släktet). Med kontrollerad menar jag att du som uppfödare har koll på varenda unge som föds från dessa hamstrar. Så alla bebisar ska stanna, hela kullen även om det är 15 stycken. Detta för att du kan hålla koll deras hela liv om de skulle utveckla defekt och då ta bort dem. Om de lämnar defekta ungar, ska du kunna stoppa dem och bebsiarna. Så genom att para, och dubblera generna, kan du se vilka hamstrar som bär på de skadliga generna och bara avla vidare på de friska.

Detta är dock ett väldigt stort arbete, som kräver mycket plats, pengar och tid (även kunskap och engagemang). Något som många inte har allt för mycket av. därför är hela frågan om hur vi ska lösa defektfrågan hos guldhamstrar så komplex.

Men att göra det bästa du kan, det ska du göra även om du inte kan bidra med allt. Att ta bort det defekta djuret och dess föräldrar ur aveln, samt att försöka hålla koll på de ungar du föder upp är ett bra steg på vägen.

Kramar
Pernilla och alla hamstrar