skärgårdens

Bobbafett har varit sur på mig ett tag, både för att jag tvättade hans rumpa men sen så är jag också en ny person för honom.

Nu kan jag dock meddela att det går frammåt. Han vågar klättra ut på luckan, han är lugnare i min famn. För att lyckas med "tämjningen" har jag gett honom gett godis och pratat lugnt varje gång jag går förbi buren hans. Jag har låtit honom lukta på min hand (inget mer). Sedan har jag targit upp honom flera korta studer och sett till att de stunderna är positiva.

Och nu börjar jag kunna skörda ansträngningarna.

Kolla på min vackra kille: PUSS!!!


Kramar
Pernilla och alla hamstrar