Test för diabetes
Idag har jag äntligen tagit tag i provtagningen på diabetes på kineserna och de vintervita dvärgarna.
Våra två vintervita, Laban och Ros, klarade sig finfint (Skönt!). Det har även Eija, Tigerlilja, Mildred och Attacus.
MEN! Nu till det mindre roliga Lejonhjärta testade positivt. Stickan blev från gul (negativ) till ljusgrön, till mellangrön, till mörkgrön för att slutligen bli svart. Allt inom loppet av någon minut. Så han hade socker i urinen vilket betyder att han har diabetes.
Fine för det det går ju att hantera, men jag fick smått onda aningar när jag visste att jag gjort en helsyskonparning med honom och hans syster Tigerlilja. Med andan i halsen testade jag henne, och som TUR var testade hon negativt. Så nu finns det i alla fall hopp för deras två döttrar Moon och Dark, vilka jag håller på att testa nu.
Så vi får hålla tummarna!
Hälsningar
Pernilla
Våra två vintervita, Laban och Ros, klarade sig finfint (Skönt!). Det har även Eija, Tigerlilja, Mildred och Attacus.
MEN! Nu till det mindre roliga Lejonhjärta testade positivt. Stickan blev från gul (negativ) till ljusgrön, till mellangrön, till mörkgrön för att slutligen bli svart. Allt inom loppet av någon minut. Så han hade socker i urinen vilket betyder att han har diabetes.
Fine för det det går ju att hantera, men jag fick smått onda aningar när jag visste att jag gjort en helsyskonparning med honom och hans syster Tigerlilja. Med andan i halsen testade jag henne, och som TUR var testade hon negativt. Så nu finns det i alla fall hopp för deras två döttrar Moon och Dark, vilka jag håller på att testa nu.
Så vi får hålla tummarna!
Hälsningar
Pernilla
Parning hela långa natten
Nu har matte kämpat inatt och suttit parningsvakt. Jag har försökt para Eija och Attacus. Jag började vid halv tio igår ikväll då de fick hälsa på varnandra genom gallret, där märker jag väldigt fort om honan har brunst eller helst vill äta upp hanen. Allt gick väl och de fick tillsammans sitta i en transportbox (en trea). Men de små trollen bara sov ovanpå, under och brevid varandra. Klockan hann blir två och matte skulle kunna somna ståendes.
Jag beslöt mig för att sätta samman dem i en bur och där har de gått hela natten. För att hålla koll på eventuella slagsmål har de stått på en hylla bakom min säng. Så vid varje pip har jag vaknat och tittat till dem. Det var ett par gånger. Gissa om matte är trött idag?
Vi får se hur allt utveckar sig idag, men just nu går de bra ihop. Så vi håller tummarna för en Eija/Attacus-kull här nu framöver.
Finaste Eija, hon har de senaste månaderna mognat i kroppen och blivit väldigt fin. Hon heter Opossums Can Be A Winner i stamtavlan.
"Kusen" Opossums Attacus Atlas
Hälsningar
Pernilla
Jag beslöt mig för att sätta samman dem i en bur och där har de gått hela natten. För att hålla koll på eventuella slagsmål har de stått på en hylla bakom min säng. Så vid varje pip har jag vaknat och tittat till dem. Det var ett par gånger. Gissa om matte är trött idag?
Vi får se hur allt utveckar sig idag, men just nu går de bra ihop. Så vi håller tummarna för en Eija/Attacus-kull här nu framöver.
Finaste Eija, hon har de senaste månaderna mognat i kroppen och blivit väldigt fin. Hon heter Opossums Can Be A Winner i stamtavlan.
"Kusen" Opossums Attacus Atlas
Hälsningar
Pernilla
Svårt med parning och brunstkoll på Esme och Carlisle
De senaste tre veckorna har jag kämpat för att para Carlisle och Esme - de vill inte! Först skulle jag hitta brunsten och bara det var ett helt rymdprojekt. De fick sitta i en mini-duna botten och så höll jag ett galler emellan dem, annars skulle Esme skinnflått Carslisle - hon fick sig en bit av hans haka en gång. Till slut höll stackars Carlisle på att bli så stressad över brunstkollningarna att han tappade pälsen på bröstet. Då tog jag en annan hane (Benny) för att kolla brunsten.
Så i onsdags brunstade hon = hon springer som en tok, håller upp svansen lite lite och äter inte upp honom när jag tar bort gallret. Jag satt C och E i en transportbur (trea) men när Carlisle börjar fatta galoppen och försöker "bestiga" sprätter hon iväg - så höll det på i en och en halv timme tills Matte höll på att somna. Då fick de komma tillbaka till burarna. Det positiva var att Carlisle's stesscykel vändes och hans päls har börjat komma tillbaka. Och nu ska jag kolla igen imorgon, på måndag och på tisdag för nästa brunst. Förhoppningsvis går det vägen då.
Nu har jag fått smaka på lite av sanningen i ryktet om att kineser är svåra att avla med. Men jag försöker ett tag till, så nog får vi (förhoppningsvis) en twiligt-kull här snart.
Carlisle
Esme i aprilsolen
Hälsningar
Pernilla
Så i onsdags brunstade hon = hon springer som en tok, håller upp svansen lite lite och äter inte upp honom när jag tar bort gallret. Jag satt C och E i en transportbur (trea) men när Carlisle börjar fatta galoppen och försöker "bestiga" sprätter hon iväg - så höll det på i en och en halv timme tills Matte höll på att somna. Då fick de komma tillbaka till burarna. Det positiva var att Carlisle's stesscykel vändes och hans päls har börjat komma tillbaka. Och nu ska jag kolla igen imorgon, på måndag och på tisdag för nästa brunst. Förhoppningsvis går det vägen då.
Nu har jag fått smaka på lite av sanningen i ryktet om att kineser är svåra att avla med. Men jag försöker ett tag till, så nog får vi (förhoppningsvis) en twiligt-kull här snart.
Carlisle
Esme i aprilsolen
Hälsningar
Pernilla
